Nu kryper hon. Hon är ju inte ens ett halvår än. Hon verkar ha bråttom. Fortsätter hon såhär kommer hon väl ha flyttat hemifrån vid femårsålder, hittat botemedlet mot cancer och aids lagom tills hon fyller elva, blivit första människan på mars vid femton.
Igår bankade hon näsan i vardagsrumsbordet, hon ser lite lätt misshandlad ut, stackarn. Igår var det bvc besök. Hon vägde strax över 8 kilo.
Nu är hon och mannen ute på promenad. Jag lyssnar på CocoRosie, funderar på att kanske sova en stund men är trött på mardrömmarna. Känner mig nästan, om det är möjligt, ännu tröttare efter att jag sovit än innan.
Igår fick jag äntligen iväg brevet om barnförsäkring. Det blev Skandia. Den kändes okey, lagom billig. Jag har haft beslutsångest då jag inte hittat någon som täcker psykiska sjukdomar och adhd men som ändå inte kostar skjortan. Det existerar inte. Jag gav upp. Skandia var de som var trevligast i telefonen, snabbast att skicka papper.
Ikväll ska vi äta mat med Klara, kanske åka och storhandla om någon har lust att skjutsa oss till citygross. Det var nog allt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar